Överblick över samtliga prover
Det som en gång varit en del av en köttbulle, prov A, har legat orörligt och i upplösningstillstånd längs överkanten av provflaskans vattennivå under de senaste månaderna. Samma sak gäller för den kringla som bildats av minimajsen, prov C, där en liknande finfördelning har ägt rum. Prov B, bestående av Herrgårdsost, har bibehållit en intakt form, men i likhet med ovan nämnda prover lagt sig tillrätta vid toppen av flaskans vattenmängd och nöjt sig med att utveckla ett mindre antal osmakliga bubblelika utslag på ytan:
Prov A, B och C: ytläge. Upplösning i prov A samt C.
Potatisprovet, prov F, tycks ha genomgått en komplett upplösning av den ursprungliga insidan och lämnat sitt skal på provflaskans botten för att därefter upphöra med all förändring:
Prov F: potatisskal på botten
Något nedslående är utvecklingen för test- respektive kontrollskrutt i prov D och E, där ingen signifikant skillnad har kunnat observeras sånär som på vissa olikheter i inbördes rotation. Utvecklingen i prov G är mer dramatisk, men består huvudsakligen av en gradvis fördunkling av vattnets färg, medan själva svampen som utgör provet verkar ha bibehållit sin form alltsedan projektets sjösättning:
Prov D och E: skillnad icke signifikant
Prov G: perifer påverkan på vattnets färg
Även om det ännu är för tidigt för säkra uttalanden (och den gode forskaren vet att försiktighet är en dygd), vågar jag och prof. Piff oss på ett konstaterande gällande provens mögelprocesser, nämligen att de i samtliga flaskor nått en mättnadsgrad där större fortsatta förändringar verkar osannolika. Vi låter oss dock inte nedslås av denna insikt, utan tar stöd i de kloka orden från vår kollega i Oxford, prof. Richard Dawkins, när vi fortsätter våra kontrollmätningar.
